Teater Kvadrat är en nystartad ideell teaterförening som grundades 2023 och består av fyra personer; Embla Löfqvist, Isabella Backryd, Molly Malmros
och Lova Bloom. Den 22-23 november spelade de Huset som Rut glömde - ett riktigt hjärnsläpp av Eva Brise på Teater Tre i Stockholm.
Kan ni berätta mer om temat i "Huset som Rut glömde - ett riktigt hjärnsläpp"? Vad inspirerade er att utforska ämnen som maktlöshet och längtan efter frihet?
Vår regissör Embla och Lova som är skådespelare i pjäsen upptäckte först pjäsen i gymnasiet när de skulle göra sitt gymnasiearbete 2020, men på grund av pandemin så ställdes den in och blev aldrig färdig. Isabella och Embla var sedan på en föreställning som några från vår klass på Kulturama var med i och efteråt så började vi prata om att vi ska starta en teatergrupp. Vi sågs dagen efter och ringde Molly och Lova och föreslog att vi ska starta en teatergrupp tillsammans. Det hade egentligen varit något vi hade funderat på länge oss emellan, men vi alla sa där och då att nu finns det inget bättre tillfälle att göra det. Och egentligen finns de inget perfekt tillfälle heller, ville vi göra det så behövde vi bara börja.
Förutom att vi kände till manuset sedan innan så tycker vi att pjäsen är väldigt relevant idag och en pjäs som vi tycker är rolig att öva och framföra, och det tror vi kommer att sprida glädje till publiken. Maktlöshet och längtan är även om det låter otroligt främmande något som man regelbundet känner och vi tycker att de känslorna går hand i hand. Vi kände ganska tidigt i processen att det var det som pjäsen handlade om och något vi ville djupdyka i.
Pjäsen beskrivs som en "mörk och komisk saga". Hur balanserar ni de mörka teman med den komiska tonen? Vad hoppas ni att publiken tar med sig efter att ha sett föreställningen?
Framför allt så räds vi inte för att ta oss an svårare ämnen. Vi har mycket erfarenhet från våra utbildningar med föreställningar som tar upp de mörkaste och mest tragiska sidorna av att vara människa och vi ser det som en del av livet, det ljusa såväl det mörka stunderna. Dessutom är det oundvikligt att det också finns en humor i de mörka stunderna, så vi försöker verkligen våga bottna i de stunderna när karaktärerna är som mest sårbara, för att sedan även våga spela på det komiska i berättelsen och låta oss tycka att det är roligt att göra det också.
Vi är alla oense om hur vi ser på slutet men vi hoppas att vi ska ge publiken olika tankar. Vi hoppas att karaktärernas resa och utveckling under pjäsen visar att vi alla har saker gemensamt trots att vi är så olika varandra.
Något som har kommit till oss under pjäsens gång är karaktärernas sätt att beskriva hur förtryck kan komma från olika former, man kan både vara offer och förövare, så vi hoppas att man tar med sig vikten av systerskap och gemenskap i tuffa stunder. Att våga nå ut till någon när det är tungt. Oavsett om man behöver hjälp eller hjälper.
Teater Kvadrat grundades i år. Kan ni berätta om vad som inspirerade er att starta denna förening tillsammans? Vad vill ni bidra med till teaterscenen?
Vi blev först och främst inspirerade av att vi ville arbeta tillsammans och vill fortsätta hålla på med teater och skådespeleri efter våra utbildningar. Vi såg att starta en förening som den lösningen som fanns. Vi vill bidra med att visa att det finns andra vägar än just scenskolan för att kunna hålla på med skådespeleri. Man ska inte behöva gå och vänta på att bli upptäckt. Man vet på ett sätt sitt egna värde och sina kunskaper så man måste våga lita på att man kan och vi ville veta om vi kunde göra det.
Hur har utbildningarna på Kulturama och Calle Flygare påverkat er som skådespelare och er förmåga att sätta upp en egen föreställning?
Isabella, Molly och Embla gick i samma klass på Kulturama och där var en del av vår utbildning att planera en turné så vi fick mycket erfarenhet där av att kontakta teatrar och leta sponsorer och liknande, men den blev tyvärr också inställd på grund av pandemin så vår klass satte istället upp våra föreställningar på Ö2 i Stockholm. Det gjorde vi främst för att vi ville verkligen prova på hur det är att stå utan skolans ramar och det var verkligen jätteroligt och nyttigt.
Lova studerade på Calle flygare och där fick hon en kurs i hur man sätter upp frigrupper, och hur man skulle göra för att vilja ta sig vidare på det spåret. De pratade mycket om att en fördel med att ha en teatergrupp är att man får skapa något alldeles eget.
Våra utbildningar har generellt gett oss en plats för att testa olika metoder, pjäser och möjligheter att skådespela och skapa med olika människor. Sedan har vi fått lära oss vikten av disciplin och hårt arbete. Det var långa utbildningar där man hade mycket att göra men vi lärde oss så mycket från det. Våra utbildningar gav oss inte bara kontakter inom teaterindustrin utan också en stabil grund att falla tillbaka på.
Vilka utmaningar och möjligheter har ni mött som nystartad teatergrupp? Finns det något som förvånat er eller varit annorlunda än vad ni förväntade er?
Det var väldigt nytt för oss att helt stå utanför våra skolors ramar och vi behövde tidigt samtala om våra förväntningar och krav som vi hade på oss själva, på gruppen och på varandra. Vi behövde se till att vi alla ville lika mycket för att det ens skulle fungera och vara öppna med varandra. Vi la ner mycket tid på att lära känna varandra till en början och finna att det är roligt att umgås och att vi kan arbeta med varandra innan vi ens startade gruppen.
Några svårigheter hade vi förväntat oss och något som fortfarande svårt var att hitta en replokal och en teater att hyra in oss på. Vi har som tur är ett kontor som vi har fått repa i efter kontorstider, men det är självklart varit tufft då det inte är så stort.
Sedan insåg vi att det här med att hitta tid att ses och repa var något som skulle bli en utmaning. Isabella och Molly bor inte i Stockholms stad, där vi har replokalen, så vi har behövt pendla till repen. Dessutom har vi våra egna liv som jobb och plugg och det har inte alltid varit lätt att bolla i gruppen utöver allt annat. Men vi har haft det lättare än många i och med att vi är få och vi har arbetat mycket med kommunikation, förväntningar och framförhållning så det har fungerat i slutändan.
Det sista som var annorlunda än vi förväntat oss var all formalia som det innebär i och med att vi ville starta en teaterförening. Välja styrelse, skapa budget och deklarationer. Vi skapar en teatergrupp för att spela teater men det finns så mycket mer som inte är teater som också måste göras.
Finns det något särskilt ni vill att publiken ska känna eller reflektera över efter att ha sett föreställningen?
Vi hoppas att publiken ska uppleva föreställningen som proffsig och välorganiserad. Man ska känna att vi har lagt ner tid och kärlek i föreställningen. Det vi vill att man ska ta med sig när ridån väl går ner är att det har varit roligt och underhållande, men även att man ska känna sig berörd av karaktärernas historia och livsöden.
Har ni några framtida projekt eller drömmar ni vill förverkliga tillsammans i Teater Kvadrat? Vad kan publiken se fram emot från er i framtiden?
Vi alla är väldigt positiva till att fortsätta med gruppen efter denna föreställning, speciellt nu när vi har fått göra det första gången och har lärt oss av våra misstag så tror vi att nästa föreställning kommer att bli lättare.
Vi alla verkar positiva till att eventuellt skriva en egen pjäs i framtiden då vi framförallt har många idéer och driv så vi vet att det kommer mer, men vi vet inte exakt vad det är just nu. Vi tycker fortfarande att det här är roligt och det är något som vi vill hålla på med.
Det är något av våra största mål och dröm är att kunna hålla på med detta på heltid.
Vilken roll ser ni teatern spela i dagens samhälle, och hur hoppas ni att er föreställning kan påverka eller inspirera de som ser den?
Vi hoppas att man ska känna att man kan starta en teatergrupp även om man aldrig gjort något liknande tidigare. Förhoppningsvis inspirerar det till att fler våga följa sina drömmar, gärna inspirera de som eventuellt pluggar scenkonst eller fundera på det. Man ska veta att det är värt och att det finns något efter examen.
Vi anser att kultur och teater är så viktigt för vårt samhälle - speciellt i tider när vi kan känna oss ännu mer frånkopplade från varandra. Skapande är en del av att vara människa och i slutändan tycker inte vi att man måste tjäna massor med pengar eller vara superkändis för att vara skådespelare. Det finns ett värde i att det är roligt och något man brinner för och det är det viktigaste. Det är därför vi håller på med det. Sedan, om vi kan en dag göra det på heltid ser vi som en bonus att få mer tid för det!
Alexis Quiroz
Comments